2,SYFTE 2011io, ..., 2018bo

.förf. syfte är att fortlöpande utveckla ett studiematerial i samhällsekonomi för den som (honom själv inkluderat) vill förstå de allmänna samhällsekonomiska sambanden. .det är hållet som en stånde 'blogg' som jag fortlöpande kan datera upp.

.här följer några punkter:

+ att det är galet att säga att "pengarna är slut".  så länge bnp per produktonstimme varierar stort och/eller alla som skulle kunna bidra med årliga produktionstimmar behöver få möjligheter att göra det, ja så länge är våra samlade resurser av produktionsförmåga och produktionsmöjligheter är underutnyttjade.

+ därmed går det att inse att "svångremmen" snarare än att ge boten ger soten när de möjliga årliga produktionstimmar som skulle kunna vara utförda produktionstimmar per år skulle kunna användas för att producera förädlingsvärden och nyttigheter eller 'behagligheter', istället för att bara förspillas. om i privat efterfrågan eller i offentlig efterfrågan. där bara den offentliga sektorn kan bidra till att expandera marknad/efterfrågan, medan privat ägd produktionssektor bara kan omfördela marknader och efterfrågan.

<<<

+ var de nya jobben skulle kunna komma:  .i det ingår det att identifiera kompassriktning för de möjliga produktionstimmarna per år. (sysselsättningsgrad 100 procent). .för att förstå var de nya jobben ska komma så måste vi inse att ett modernt samhälle består av ett antal mycket stora sektorer som ingår i ''samhällslivet'' och samhällsmöjligheterna. .vi kan då inse att konsumtionsbenägenheten, enskilt är något osäkert, och att vi måste beakta såväl privat som offentlig konsumtionsbenägenhet. den offentliga som går att öka med riksdags och kommunbeslut har inneburit att vi över tiden byggt vägnät, järnvägar, vattenleder, telekommunikationer, hälsovård, utbildning på olika nivåer, energiförsörjningssystem med vattenkraft, kärnkraft, eldistributionsnät, vatten och avloppssystem, fjärrvärmesystem, forskning inom de mest skilda områden, osv. osv.

.utbildning, osv. osv., med en omfattning av årliga produktionstimmar som gör att det går att i det fall att sysselsttningsgraden är lägre än 100 procent, att finna mycket nyttigt att göra för alla och en var. det är de gemensamma besluten som spänner ut det ''marknadsparasoll'' av möjlig efterfrågan som kan stimulera och påverka att förädlingsvärdets utveckling per produktionstimme och år och det totala årligen producerade förädlingsvärdet, dvs. BNP påverkas. 

.det är just genom att samordna satsningar på de områden som vi i beslutande församlingar anser ska bibehållas och eller utvecklas (eller avvecklas) som det går att få ekonomin / förädlingsvärdet per år att bibehållas eller växa (eller minska), såväl räknat per timme, y, som totalt, Y.  .det är egentligen också bara det årligen producerade förädlingsvärdet, hur och av vilka det producerats, som går att fördela, om som löner, om som skatter (offentlig konsumtion), om som räntor, om som bonusar, om som utdelningar ....

+ sysselsättningsgraden avgör: sysselsättningsgraden går att uttrycka som kvoten mellan faktisk årlig BNP och potentiell årlig BNP, dvs. mellan faktiskt årligt förädlingsvärde och potentiellt årligt förädlingsvärde, uttryckt i den universella produkten, betalningsmedel, som i Sverige är valutan svenska kronor (SEK), som ska vara den mest fluida, mest omsättningsbara ''produkten'' och dess "produktion" därtill en del av den offentliga sektorn skötes av Riksbanken. 

+ pengarnas och kreditens roll: med detta sagt är frågan vem som ska få bevilja offentligt garanterad kredit. .envar kan ju ställa ut egna presentkort, med de "garantier för inlösen" som utställaren mäktar att infria. om företaget går omkull eller privatpersonen faller ifrån... 

 .vi kan alltså betrakta insättargarantier som av riksbanken "outsourcade" möjligheter att skapa betalningsmedel/ pengar i landets valuta i form av garanti för inlånarnas insättningar som grund och att kunna hantera kreditmultiplikatorn för att anpassa penningmängden så att de transaktioner som behöver göras balanserar det efterfrågade förädlingsvärdet att få möjlighet att kunna produceras och efterfrågas/investeras/konsumeras dvs.omsättas i ekonomin med ett standardiserat betalningsmedel.

+ makroekonomisk tillväxt innebär,

antingen

+ att y ökar, dvs BNP per produktionstimme,  eller

+ att Tp ökar, dvs. antalet årliga produktionstimmar vid given BNP per produktionstime ökar,  eller

+ att såväl y som Tp, båda ökar, dvs.så att årlig BNP, Y, ökar.

+ att ett lands ekonomi är i makroekonomisk balans innebär att import och export balanserar varandra. Vid ett exportöverskott så innebär det att aktörer inom landet ger aktörer i andra länder kredit (som ger de inhemska aktörerna ränteinkomster) och ett exportunderskott innebär omvänt att aktörer i landet får kredit och som ger aktörer i andra länder ränteinkomster. detta innebär att hur det förädlingsvärde som produceras per år inom landet fördelas som inkomster är att likna vid hur landets areal fördelas mellan landets innevånare, sett utifrån.

+ marknads skapande åtgärder vem klarar att spänna upp ''marknadsparasollet''? därtill är uppgifterna allt för komplexa för att enskilda intressenter skulle mäkta det. .till det vill jag återkomma.